Du lilla, lilla myra
som sliter, kämpar och drar.
Du möter så många hinder,
stigen så ojämn var.
Ibland när en börda du tappar,
du envist tar nya tag.
Du drar dina strån till stacken
från morgon till kväll varje dag.
Men säg mig du lilla myra,
var får du kraften ifrån?
Du svarar, den får jag av Herren.
Han även om mig varit mån.
I stum förundran jag tänker –
Har han väl omsorg om dig,
då skall Han väl också i sin kärlek
helt visst även hjälpa mig.